Skandinavien för Call of Cthulhu
- vad hände på hemmaplan under 20-talet? 

av Magnus Seter

Merparten av de Call of Cthulhu-äventyr som går att inhandla utspelar sig i USA, som många av Lovecrafts egna noveller. Supplement från Chaosium har även utvidgat världen till att innehålla resten av världen, med några undantag, t ex Skandinavien. Denna korta artikel skall råda bot på detta genom att presentera en sammanfattning av de förhållanden som kan tänkas intressera rollpersoner som väljer att besöka tjugo-talets Skandinavien. 

Skandinavien
Även om namnet Skandinavien ibland används för att beteckna Danmark, Norge, Sverige, Finland och Island, kommer jag i denna artikel att använda mig av den historiska meningen med Skandinavien, alltså betecknande Danmark, Norge och Sverige.

Krigets konskevenser
De tre länderna valde under det stora kriget en neutral ståndpunkt gällande politiken gentemot de krigförande länderna, för att på så sätt kunna rädda sina respektive ekonomier undan kollaps. Denna taktik fungerade inte för något av länderna och kriget vållade stor skada på den Skandinaviska industrin. Norge och Danmark upplevde stora svårigheter med sjötransporterna, då tyska ubåtar förstörde större delen av båda ländernas handelsflotta. Även Sverige hade problem att få fram förnödenheter till sitt folk, och denna trend fortsatte även efter kriget för alla de tre länderna. Priserna på de varor som fanns tillgängliga steg i takt med den galopperande inflationen och ett brett missnöje började sprida sig  bland arbetarna. Årtioendet blev därför politiskt instabilt och olika regeringar avlöste varandra med oroväckande korta intervaller. Även om den politiska scenen dominerades av de socialistiska partierna, var dessa ofta oense angående större politiska frågor. Ett exempel på detta var den inflammerade debatten angående spritransoneringens vara eller inte vara, vilken delade arbetarna i flera läger. Årtiondet slutade med djup ekonomisk kris för hela Skandinavien.

Resemöjligheter
Introduktionen av bilen för den stora allmänheten gjordes i Skandinavien inte förräns på det tidiga trettiotalet, varför denna form av transportmedel under tjugotalet var förbehållen enstaka adelsgrupper och viss militär. Järnvägen, som under tjugotalet ständigt utvecklades och växte, stod för huvudparten av de transporter av människor och gods som gjordes inom Skandinavien. Standarden på järnvägen var relativt god och vagnarna kan jämföras med de vagnar som återfinns i Call of Cthulhus regelbok (Sourcebook For The 1920s). Förutom detta gick det regelbundna färjor från Danmark, som knöt ihop landet med resten av Skandinavien.

Kommunikationer
Telefonen var under tjugotalet en sällsynt företeelse och inte det vida spridda föremål vi nu för tiden handskas med. De rollpersoner som skulle vilja använda telefonen, kanske för att ringa ett internationellt samtal, måste troligen befinna sig i en större stad, där de måste uppsöka någon större myndighet eller telegrafbyrå som äger en telefon. Det finns inga som helst telefonkataloger, och om rollpersonen vill få fram ett speciellt nummer måste de antingen ringa eller besöka nummerbyrån.
De enda som under detta årtionde hade konstant tillgång till telefon var högt uppsatta politiker eller militär personal.

Postgången var under denna tid relativt effektiv inom Skandinavien, men sämre då det gällde att förmedla brev ock paket utanför dess gränser. Den första flygpostslänken med kontinenten upprättades i Sverige 1920, mellan Malmö och Berlin.

De personer som ägde en radio, kunde bara lyssna på utländska stationer, då inga Skandinaviska radiostationer grundades före trettiotalet.

Nyheter
Med icke-existerande radio var förstås det bästa sättet att få nationella och internationella nyheter att läsa tidningen. Det fanns en uppsjö av olika tidningar tillgängliga, de flesta på något sätt knutet till de socialistiska partierna. Som vanligt fokuserade varje lands tidningar sina rapporter på interna affärer och nyheter och gav allt som oftast mycket liten uppmärksamhet åt utländska händelser, såvida dessa inte var av världsförändrande karaktär. Därför kommer den rollperson från utlandet som köper en tidning inom Skandinavien inte att finna så värst mycket av intresse om han söker efter nyheter om sitt eget land.

Några av de största tidningarna under perioden var Aftenposten (Norge), Dagens Nyheter (Sverige) och Berlingske Tidene (Danmark)

Språk
De språk som talades var självklart norska, svenska eller danska, beroende på viket land man besökte. Med avseende på språkfärdigheter kan en rollpersoen som har vilket som helst av dessa språk, även anses ha halva sitt färdighetsvärde att förstå vilket som helst av de andra språken. Detta gäller inte när man skall tala något av de andra språken.

Utländska rollpersoner som inte talar något av ovanstående språk kommer att uppleva svårigheter när det gäller att göra sig förstådd, eftersom majoriteten av den Skandinaviska befolkningen inte talade engelska. Rollpersonerna måste istället förlita sig på teckenspråk eller på engelsktalande tolkar. Detta kan leda till roande, eller dödliga, missförstånd mellan rollpersonerna och invånarna. I stort sett kan rollpersoenrna vänta sig att finna några engelsktalande högre myndighetspersoner i de större städerna, företrädesvis hos polisen.

Bibliotek
De bibliotek man kan väntas finna i Skandinavien är i stort sett enbart öppna för speciella personer, såsom studerande eller de som bedriver någon form av forskning. Biblioteken kan väntas ha stora samlingar nordisk mytologi och tidiga kristna manuskript, och rollpersoner som står på sig kan kanske finna texter som berör Cthulhu-myten, men tiden för användandet av färdigheten Library Use dubblas om man söker efter sådant material (det tar alltså åtta timmar per försök). 
De största biblioteken var Det Kongelige Bibliotek i Köpenhamn, universitetsbiblioteken i Oslo och Bergen, Kungliga Biblioteket i Stockholm samt universitetsbiblioteken i Göteborg, Lund och Uppsala.

Polisväsendet
Polisen i Skandinavien var under denna period märkbart underlägsna sina kollegor på kontinenten och i Storbrittanien. Moderna undersökningsmetoder hade ännu inte slagit igenom och man transporterade fortfarande styrkor och fångar med häst och vagn.

De lokala poliserna var, om möjligt ännu värre, och deras enda uppgift var i stort att skilja bråkmakare åt vid eventuella slagsmål samt att hålla ordning på de luffare som trafikerade vägarna. Om något allvarligare skulle inträffa kallade dessa lokala förmågor på hjälp från närmaste större stad, som i så fall skickade någon expert för att hjälpa till. Denna förfrågan gjordes brevledes, och det kunde därför dröja flera dagar innan kompetent personal dök upp på platsen för brottet, vilket både kan vara en välsignelse och en förbannelse för rollpersonerna.

Växelkurs
Om vi utgår från den svenska kronan var ett kilo guld 1920 värt 2480 kr. Detta kan ses som ett riktvärde när det gäller Norges och Danmarks penningvärde, då ländernas ekonomi i stort följdes åt under perioden.