Drakens Tands recension av Western


av Daniel Hedengren
Under varumärket Rävspel har på kort tid släppts två rollspel: Anders Blixts nyproducerade fantasyspel Gondica (som recenseras i nästa nummer) samt en omarbetning av gamla klassiska Western, av Anders och Tove Gillbring. Det är den senare av dem som behandlas här.

"Det gamla var väl krångligt?"
Ja, det kan man väl säga. För de flesta i alla fall - jag har även hört motsatsen - men gängse uppfattning i mina kretsar är att Western är ett regelkrångligt rollspel med atmosfär, men litet gammalt på något sätt. Gillbringarnas nya version (den tredje) av spelet är en "total omarbetning", och jag måste säga att det är ett rejält steg framåt.

Gamla spelare kommer känna igen sig i reglerna, det går inte att förneka, men samtidigt är de förbättrade på många punkter. Jag skall inte börja göra jämförelser, av den enkla anledningen att mina erfarenheter av Western är som spelare och jag dessutom spelat i en grupp där spelledaren hade mycket makt.

Att slå en rollperson går ganska snabbt och relativt problemfritt. Man spenderar poäng, väljer bakgrunder och dylikt enligt beprövade koncept, men det fungerar som det skall. Jag tycker även att avsnittet om släkt, bakgrund och dylikt (med tabeller för slumpgenerering) passar ypperligt i ett spel som utspelar sig i vilda västern, bättre än till exempel ett fantasyspel. För övrigt är rollformuläret en lyckad och trevlig historia på två A4-ark (fram- och baksida), och avsnittet/reglerna som behandlar ryktbarhet är även det bra.

Påkostad satsning?
Ni som läst Gillbringarnas krönika i DT vet att man menar på att man gjort en ganska påkostad satsning på Western, något som väl stämmer ganska hyfsat. Med mina inte alltför stora men åtminstone några erfarenheter av tryckeribranschen så verkar det väl stämma vad man påstår. Fast det beror kanske på vad man jämför med. Cells Gemini har sexton påkostade sidor i färg, illustrationer av erkända och rentav mästerliga artister (Frazetta till exempel) och en mycket generös layout.

Western å sin sida har ett specialutvecklat typsnitt med tillhörande brunaktiga färg för att förmedla den rätta känslan, den mästerliga träffmallen på genomskinligt OH-papper och dessutom Westerns klassiska karta över den amerikanska västern. Men även om Åke Rosenius är en duktig illustratör så kan jag med all säkerhet säga att Frazetta kostade Cell betydligt mycket mer… För övrigt får man ett löst rollformulär till också, något jag tycker det borde vara lag på vad gäller rollspel!!! =)

Ett omdöme
Som bekant (???) betygsätter jag inte rollspel av ren princip, därför att de blir så mycket vad man gör av dem. Western är dock inte riktigt så varierbart som ett fantasyspel då det är ganska bundet i en kampanjvärld. Som är bra beskriven, skall jag tillägga - man berör det mesta åtminstone tillräckligt så att man kan få en uppfattning om vad det handlar om. Fast vi har väl alla sett västernfilmer…?

Vapen är det gott om, och bilderna är väl ganska många de med. Däremot saknar jag bilder på kläder och kanske även litet annan utrustning. Indianstammar, krigsmakten, krig och motsättningar samt kampanjen överlag är bra. Dock är det väl si och så med kapitlet "Det övernaturliga" men gillar man det inte är det bara att ignorera kraftpoäng och allt vad det heter.

Spelledaren har en del att ta ut, dels i form av kampanj och dels i kapitlet "Spelledarpersoner", som är mycket användbart, med namntabeller och allt. Äventyret verkar helt okej det med, även om jag ännu inte fått tillfälle att spelleda det.

Western är ett trevligt rollspel om man gillar vilda västern-filmer och är intresserad av att rollspela i en mycket intressant miljö. Jag skulle dock vilja rekommendera alla att kika litet närmare på det!